hjarterdaam.blogg.se

Sara, 24 år och mamma till världens bästa grabbar, Ebbe å Max :)

1 år !

Publicerad 2013-04-16 11:43:16 i Allmänt,

Den 15 April 2012 hade jag BF. Mamma sa under hela graviditeten att det är klart att bebisen kommer när barnmorskan sagt att den ska komma, jag räknade med att gå över tiden minst en vecka. Jag hade även bestämt att om inte bebis hade kommit innan den 15e skulle jag be Andreas raka mina ben och måla mina tånaglar, vilket han så snällt fick göra den där söndagen :) Vi hade en lugn dag hemma och gick och la oss hyffsat i tid, Andreas skulle ju upp vid 5 och åka till jobbet.
 
Vaknade 23.30 på söndag kväll (alltså den 15e) av att jag hade magknip, gick på toa och tänkte att det nog va nåt konstigt jag hade ätit och sen gick jag å la mig igen å somnade direkt. Vaknade dock en timme senare av att det gjorde ont i magen igen och det va då jag insåg att det nog inte alls va nåt jag hade ätit, det va värkar ! Somnade om men sov inte direkt något bra från och med då. Vid 2.30 ringde jag in till förlossningen och kvinnan i luren sa till mig att ta två alvedon och försöka somna om. Vid den tidpunkten hade jag värkar ungefär var 8e minut, men runt 3 så kom dom var 5-6e minut. Tänkte att det va onödigt att väcka Andreas ifall att det inte va på riktigt, så jag la mig i soffan och försökte andas genom värkarna.
 
När Andreas väckarklocka ringde 5.15 gick jag in och kröp ner under hans täcke och sa "Du behöver inte åka till jobbet idag", han fatta ingenting !! Haha, men när han hade vaknat till liv förstod han vad jag menade ;) Jag gick å la mig i soffan igen medans Andreas fick gå runt och packa BB-väskan, jag hade ju tänkt göra det i veckan !
Klockan 7.30 ringer jag till förlossningen och säger att jag har värkar var femte minut och nu vill jag komma in. Så vi packade in oss i bilen och körde lugnt in till NÄL. Det va väl sådär att behöva åka bil när man hade värkar, men det finns inte mycket att välja på i det läget.
 
Kom in till förlossningsrummet vid 8.15 och allt kändes så lugnt, ingen stress och ingen panik. Vid första kollen var jag öppen 3cm, ungefär vad jag hade räknat med, och dom sa till mig att gå runt lite och bada om jag ville och allt det där som dom säger ;) Efter en stund tog jag en dusch och försökte "gå runt" lite, men tyckte inte direkt att det blev nåt bättre. Sen är ju allting som händer efter det lite suddigt, man har ju inte direkt någon koll på tid å rum. Stod mest mot väggen och låg i sängen och försökte andas och genomlida dom där äckliga värkarna ;) Fick testa TENS, men tyckte inte att det blev bättre. Tror att från och med 13.30 fick jag lustgas, och vid 14.30 tryckte dom hål på hinnorna så att vattnet gick. Och sen tror jag att vattnet gick en gång till ;)
 
Dom höjde dosen på lustgasen vid nåt tillfälle, men jag tyckte det smakade alldeles för jävligt och jag hatar att tappa kontrollen så dom fick så snällt sänka den igen ;) Vet inte ens om det va nån slags gas på ! ;) Runt 16 (tror jag) så började krystvärkarna, så jag ringde på sköterskan å sa "Nu måste jag trycka på här!", och det va helt okej sa hon. Från och med då tycker jag att det ändå gick ganska fort, men bebis ville inte riktigt komma ner ordentligt så jag fick krysta väldigt länge. Höll Andreas i ett järngrepp och spydde två gånger nästan på honom, det är mycket männen får stå ut med under tiden ;) Sköterskan frågade om jag ville känna på huvudet, och det gjorde jag, görhäftigt !! Under en timme ungefär höll sköterskan på å tjata om att "Snart kommer den, en kvart till", och jag blev mer och mer lessen över att den aldrig ville komma ut !
Men med 2 långa krystvärkar kom först huvudet och med lite rycka och dra även resten av kroppen, fyyyy va ont det gjorde !!!
 
17.34 den 16 April fick min lilla kille se ljuset för första gången :) Han hade navelsträngen lite runt halsen, men jag såg att han rörde på sig så jag va inte speciellt orolig, och snart så började han skrika :) Hon sa att han va stor, men för mig va han pytteliten ! Fick upp honom på bröstet och den känslan är den absolut bästa och mest underbara man kan vara med om !! :) All smärta försvinner för en stund :) 4315g å 54cm kärlek kom ut i den stunden !
 
Idag fyller Ebbe 1 år och det har varit det mest underbara å händelserika året i våra liv :) Han förgyller våra liv med så otroligt mycket kärlek och glädje ! Grattis min älskling, du gör mig hel ! <3

Kommentarer

Postat av: Emelie

Publicerad 2013-04-17 17:32:34

Ni har sån go bebis Sara, super glad för eran skull och hoppas snart att Ebbe får en syster så jag kan köpa tjejkläder och slipper kika i sportaffärer med Anton ;) Kram på er allihopa och jätte tråkigt att jag inte kunde komma igår :(

Svar: Va go du är Emelie ! :) Ja jag hoppas också det ;) Annars får du köpa klänningar till honom ändå ;) hehe ! Du får komma hit en annan dag å leka med Ebbe :) Kram !!
hjarterdaam.blogg.se

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela